Miia Kivipelto vid Karolinska Institutet ger hopp om ett friskt åldrande. Hon har funnit fem livsstilsfaktorer som minskar risken för Alzheimers sjukdom och forskar nu på sätt att nå ut till riskgrupper.

Första kontakten med demenssjukdom fick forskaren Miia Kivipelto i tonåren. Hon växte upp i finska Österbotten med sin familj och sina farföräldrar.

– Jag stod min farmor Signe väldigt nära och hon var otroligt varm och fin. När hon utvecklade Alzheimers sjukdom förändrades hennes beteende. Hon ställde samma frågor om och om igen och gömde sin plånbok så vi fick leta efter den överallt, säger Miia.

Redan som barn hade Miia vetat att hon skulle bli läkare och nu ville hon inrikta sig på hjärnhälsa och äldre. I dag är hon specialistläkare i geriatrik vid Karolinska universitetssjukhuset och professor i klinisk geriatrik på Centrum för alzheimerforskning vid Karolinska Institutet.

Första steget var att läsa läkarlinjen vid Östra Finlands universitet, som satsade mycket på neurovetenskap.

– På den tiden tänkte man bara att demens – senilitet – är ärftligt och kommer med åldern. Man visste inget om möjligheten att förebygga.

Det ändrades när Miia blev doktorand. Hon upptäckte att finnar som hade haft högt blodtryck, höga kolesterolvärden och fetma i medelåldern hade ökad risk för demens och Alzheimers sjukdom 25 år senare.

– När de första artiklarna publicerades blev det en stor nyhet. Reuters och BBC ringde, jag var en ung doktorand och kände bara ”hjälp”, säger hon och skrattar.

Till Karolinska Institutet kom hon för att göra sin postdok, och där har hon alltså blivit kvar. Hon skapade uppståndelse igen 2015, när hon publicerade resultaten av den så kallade FINGER-studien.

– Vi hade tidigare identifierat en lång lista med risk- och friskfaktorer, men haft svårt att visa att en förändring av en av dem minskar risken för demens. Då tänkte jag att man kanske måste åtgärda flera saker samtidigt för att få effekt.

I FINGER-studien modifierades fem områden – lika många som handens fingrar − i deltagarnas livsstil. De fick stöd att äta mer hälsosamt, röra på sig mer, ägna sig åt kognitiv träning, delta i sociala aktiviteter och skapa återhämtning. Det femte området handlade om att förbättra sina värden för blodtryck, kolesterol, diabetes och kroppsvikt.

– FINGER-studien var den första studien i världen som visade att det här multimodala konceptet fungerar för att förebygga kognitiv försämring. Kontrollgruppen hade 30 procent högre risk än deltagargruppen att få kognitiv försämring inom två år. FINGER-deltagarnas totala kognition blev till och med bättre under studien. Minne, snabbhet, planeringsförmåga – allt blev bättre!

Nu fortsätter Miia att utveckla FINGER-modellen i ett sexårigt program som finansieras av Forte. Bland annat undersöks hur råden bör anpassas till kvinnor respektive män, för olika åldersgrupper och för olika socioekonomiska grupper. En del av programmet handlar om sätt att implementera modellen.

– Nu är 70 kommuner med och av dem har Lidingö stad kommit längst. Där bjuder man in äldre med riskfaktorer till föreläsningar
och gruppaktiviteter. Lidingö samarbetar med ett gym, med biblioteket och primärvården och har sett fina resultat. Fantastiskt inspirerande!

 

Snabbguide till FINGER-modellen

Vår livsstil påverkar risken att drabbas av Alzheimers sjukdom. Forskaren Miia Kivipelto berättar om fem områden att hålla koll på.

I dag lever ungefär 160 000 personer med demens i Sverige och ytterligare cirka 200 000 personer har lindrig kognitiv svikt. Den viktigaste riskfaktorn för demens är hög ålder. Ärftlighet spelar också roll, men glädjande nog beror mer än 40 procent av risken att få demens på sådant som vi kan påverka.

Forskning visar att FINGER-modellen minskar risken för kognitiv svikt och minnesproblem. Modellen består av fem livsstilsområden, fem fingrar, som alla ska förbättras för att få effekt på hjärnhälsan.
– Man ska försöka aktivera alla fem varje dag. Börja gärna i små steg. Lägg till något gynnsamt och minska på något ogynnsamt, säger forskaren Miia.

Vissa ”fingrar” i modellen kan lätt kombineras.
– Att till exempel dansa är både socialt och ger fysisk aktivitet, samtidigt som det tränar hjärnan.

Foto: Shutterstock

Kognitiv träning
Utmana och använd din hjärna, även efter pensionen. Utveckla en hobby, lös korsord, spela datorspel.

Fysisk aktivitet
Vardagsrörelse som att promenera, gå i trappor, cykla, jobba i trädgården. Konditionsträning minst 150 minuter i veckan. Styrketräning två till tre gånger i veckan.

Kontroll av hjärt- och kärlrelaterade riskfaktorer
Håll koll på och behandla blodtryck, kolesterol, diabetes och fetma.

Sociala aktiviteter och avkoppling
Vårda nära relationer, delta i sociala sammanhang. Ägna dig åt sådant som ger avkoppling och återhämtning.

Hälsosam kost
Mer: grönsaker, baljväxter, fisk och skaldjur, nötter och frön.
Mindre: charkprodukter, rött kött, drycker och livsmedel med tillsatt socker, salt, alkohol.

Lär dig mer!

Läs boken Hjärnhälsa på dina fem fingrar av Miia Kivipelto och Mai-Lis Hellénius och ta del av den kostnadsfria webbutbildningen FINGER abc på demenscentrum.se.

Texter: Eva Annell